Skriv ut den här sidan

Barn och ungas psykiska ohälsa

Vårdsökande för psykisk ohälsa har ökat i Sverige och i Stockholms län sedan 1990-talet och det är främst bland unga man ser ökningen. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) analyserar vårdkonsumtion för psykisk ohälsa och ökad diagnostisering samt möjliga orsaker till detta.

Sedan 1990 har det skett en långsiktig ökning av den psykiska ohälsan i Sverige. Den självrapporterade ohälsan, förekomst av depression och ångest, vårdkonsumtion för psykiatriska diagnoser och tillstånd och suicid och suicidförsök har ökat, främst bland unga.

Bland annat visar vårddata för Stockholms län att elva procent av flickorna i åldern 13–17 år fått psykiatrisk öppenvård 2014. Vårddataregister visar också att cirka elva procent av kvinnorna i Stockholms län fick diagnos depression och ångest 2014, vilket också visar på en större ökning över tid i jämförelse med resultat från befolkningsstudier. Motsvarande siffra för män var fem procent. Bland de psykiatriska diagnoser för vilka barn och unga söker vård märks främst ångest och depression, men även diagnoser inom ADHD och autismspektat har ökat sedan början av 2000-talet.

Vad det är som förklarar ökningen av ungas vårdkonsumtion för psykiatriska tillstånd är okänt. Tänkbara förklaringar är en minskad stigmatisering av psykisk sjukdom som gör att fler unga vågar söka vård, ett ökat behov av att söka vård bland unga, speciellt bland de med mildare psykisk ohälsa och en ökad förekomst av psykisk ohälsa just bland unga.

Syftet med projektet 

Projektet kommer att på bred front undersöka vad som ligger bakom den ökande trenden av psykiatrisk vårdkonsumtion bland unga vuxna. Dels genom att använda en redan existerande omfattande registerlänkning kallad Psykiatri Sverige med uppgifter om bland annat sociala faktorer som till exempel arbetslöshet, vårdkonsumtion och psykiatriska diagnoser. Dels genom ett semi-kvalitativt frågeformulär med öppna frågor om psykiska problem och attityder till vården som ska lämnas till patienter på psykiatriska mottagningar. Denna kombination av registrerade diagnoser från vården och själupplevda subjektiva problem och symtom är viktig för att förstå utvecklingen.

Projektets signifikans

Projektet bör leda till ökad förståelse för orsaker till ungas psykiska ohälsa, och hur strategier för att stötta de unga kan utvecklas till exempel vad gäller sjukvårdens organisation, tidiga interventioner och prevention. Som en spin off-effekt ger projektet också kunskap om huruvida befolkningsundersökningar behöver revideras för att följa utvecklingen av psykisk ohälsa bland unga.  

Kontakt

Kyriaki Kosidou

Specialistläkare
psykiatrisk epidemiologi

Senast ändrad: 2018-10-15

Publicerad: 2015-12-04