Skriv ut den här sidan

Varför frågar vi om...

Här kan du läsa mer varför årets hälsoenkät innehåller de frågor som den innehåller. 

Hälsa och sjukdom

Längd och vikt?

Frågorna om längd och vikt används för att räkna ut BMI (body-mass index), vilket är ett mått på förhållandet mellan vikt och längd. Enligt WHO är högt BMI den tredje största riskfaktorn för sjukdom i Sverige. Övervikt och fetma kan leda till exempelvis diabetes, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och hjärt- och kärlsjukdomar.

Allmänt hälsotillstånd?

Dessa frågor mäter en persons egen bedömning av sin generella hälsa. Liknande frågor har i många studier visat sig kunna användas för att förutse allvarlig sjukdom och död.  Frågan är ett bra komplement till mer specifika frågor om olika symtom och sjukdomar.

Långvarig sjukdom/långvarig begränsande sjukdom

Att ha en kronisk sjukdom kan vara behäftat med dålig hälsa men behöver inte nödvändigtvis vara det, det vill säga personer kan uppleva sin hälsa som god trots att de har en diagnos eller ett funktionshinder. Sett ur detta perspektiv är det mer avgörande om sjukdomen begränsar dagliga aktiviteter eller ej vilket vi också frågar om. Detta mått brukar också användas för att indikera arbetsförmåga.

Rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor, och oro?

Dessa frågor ingår i ett instrument (EQ5-D) för att beskriva och värdera hälsorelaterad livskvalitet.  Instrumentet används för uppföljning inom hälso- och sjukvården och det är önskvärt att ha information om nivåerna i den generella befolkningen för att kunna jämföra med olika patientgrupper.

Besvär och symtom?

De symtom vi frågar om mäter vanliga psykosomatiska och stressrelaterade besvär samt vanligt förekommande besvär som är otillräckligt täckta av register då de diagnosticeras inom primärvården eller inte alls kommer till vårdens kännedom, men som kan medföra långvarigt lidande för den som är drabbad. Frågan om prostatabesvär ställs enbart i äldreenkäten då det är ett problem som är starkt förknippat med ålder. Ungefär var fjärde man över 60 år uppskattas ha besvär pga förstorad prostata.

Allergi och handeksem?

Allergi och handeksem är vanliga besvär i befolkningen vilka är otillräckligt täckta av register då de ofta diagnosticeras inom primärvården eller inte alls kommer till vårdens kännedom.  Det är folksjukdomar som i stor utsträckning orsakas och försämras av exponering för faktorer i den omgivande miljön och i arbetet, därmed finns också möjlighet att förebygga dem.

Hörselproblem?

I Sverige har nästan en miljon personer någon form av hörselnedsättning, bland äldre är det i tidigare folkhälsoenkäter mer än var tredje som har nedsatt hörsel. Förutom ålder kan hörseln skadas av buller, infektioner, våld mot örat eller huvudet eller vissa läkemedel. Hörselskadan kan också vara medfödd. Hörapparater hjälper mer eller mindre bra beroende på typ av hörselnedsättning. 

Synförmåga

Försämrad syn är mycket vanligt i befolkningen, men kan i de flesta fall hanteras bra med glasögon eller linser. Frågan om synförmåga ställs enbart i äldreenkäten då synen generellt försämras med åldern. Försämrad synförmåga kan bero på grå eller grön starr, sjukdomar som exempelvis diabetes, och åldersförändringar i gula fläcken. Synförsämring som inte beror på brytningsfel kan ofta opereras eller behandlas med medicin, men kan inte korrigeras med linser eller glasögon.

Funktionsförmåga (springa, gå, hjälpmedel, gå i trappor, bära)

Dessa fem frågor ställs enbart i äldreenkäten och används för att undersöka nedsatt rörelseförmåga/funktionsförmåga som blir vanligare med åldern. Nedsatt funktionsförmåga kan t ex innebära att man inte kan gå och handla eller ta sig ut själv, och är en indikation på hjälpbehov.

Vaccinering mot influensa

Personer i vissa riskgrupper, däribland de över 65 år, med kroniska lungsjukdomar, extrem fetma eller diabetes, rekommenderas att vaccinera sig mot säsongsinfluensa. Genom att fråga om vaccination får vi en indikation på hur stor andel i riskgrupperna som följer rekommendationen.

Smärta i rörelseorganen (rygg, nacke, axlar och armar)?

Smärta i rörelseorganen är mycket vanligt i befolkningen och leder ofta till långvarig sjukskrivning och förtidspension. Enligt WHO är smärta i ländryggen, nacken och övriga rörelseapparaten tillstånd som bidrar till flest förlorade år med full hälsa.

Olika specifika diagnoser (diabetes, KOL, psoriasis, förhöjda blodfetter, kärlkramp, hjärtsvikt och astma)?

Dessa diagnoser är relativt vanligt förekommande i befolkningen men är otillräckligt täckta av register då de ofta diagnosticeras inom primärvården. Det är också sjukdomar som ofta kan ha allvarliga konsekvenser, inklusive ökad dödlighet. Psoriasis är en autoimmun sjukdom som kan innebära allt från några få utslag till att större delen av huden samt lederna är inflammerade. Psoriasis kan också öka risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Problem med mage och tarm?

Fråga 14 och 15 i kohortenkäten används för att indikera om respondenten lider av IBS (irritable bowel syndrome), också kallat kolon irritabile, känslig tarm eller funktionella tarmbesvär. Typiska besvär är magont, förstoppning eller diarré. Av de som söker hjälp för mag- och tarmbesvär har sex av tio IBS, men många söker troligen aldrig hjälp. Förekomsten i befolkningen är otillräckligt känd.

Högt blodtryck?

Högt blodtryck är mycket vanligt bland äldre. Det är en viktig riskfaktor för stroke, men ökar också risken för t ex hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursjukdom. Om man har en lätt blodtrycksförhöjning kan det räcka med att ändra livsstil, t ex att gå ned i vikt eller öka sin fysiska aktivitet. Enligt WHO är högt blodtryck den näst största riskfaktorn för sjukdom i befolkningen.

Fallskada?

Risken för att fallskador ska inträffa är högre bland äldre, pga. minskad balans, syn- och hörselnedsättning, muskelsvaghet, och skörare skelett, och frågor om fall ställs enbart i äldreenkäten.  Vissa läkemedel kan också öka risken för fall. Enligt WHO är fallskador en av de fem största orsakerna till sjukdom i befolkningen. Vanliga skador vid fall är höftledsbrott och andra frakturer, hjärnskakning och tandskador. Fallskador kan ofta förebyggas genom exempelvis bättre belysning, gånghjälpmedel och genomgång av läkemedel.

Sexuellt överförbara sjukdomar

Sexuellt överförbara sjukdomar kan ge allvarliga konsekvenser som infertilitet och cancer och det är viktigt att bevaka och förebygga dessa. När det gäller herpes och kondylom saknas anmälningsplikt varför statistiken är bristfällig. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa är ett nationellt folkhälsomål och sexuellt hälsa är ett prioriterat område i SLL:s folkhälsoprogram Handling hälsa.

Framfall/inkontinens

I kohorten ingår fem frågor om framfall samt avförings-/urininkontinens, som enbart ställs till kvinnor. Frågorna finns också i de enkäter som patienter med sådana besvär får besvara inför operation. Dessa skador och besvär är mycket vanliga och är ofta en följd av förlossningsskada, men påverkas också av exempelvis ålder, fetma, antal graviditeter, kronisk bronkit (astma) och ärftlighet.

 

Uppväxtvillkor (kohorten)

Vem man växt upp med?

Eftersom individers hälsa påverkas av både genetisk ärftlighet och familjeförhållanden hämtas registeruppgifter också för föräldrar. Det är då viktigt att veta om man växt upp med sina föräldrar eller ej.

Föräldrarnas/vårdnadshavares utbildning?

Många studier visar på betydelsen av social bakgrund för senare möjligheter i livet, det gäller inte minst den egna utbildningen samt deltagande på arbetsmarknaden. Vad gäller hälsoutfall tycks social bakgrund främst ha betydelse då den påverkar den egna uppnådda positionen (utbildning, yrke och inkomst). Att ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av landstingets fem delmål, och ingår i det nationella övergripande målet om en god hälsa på lika villkor.

Kroppsbyggnad vid olika åldrar?

Övervikt och fetma kan leda till diabetes, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och hjärt- och kärlsjukdomar. Normalt sett är man är som tunnast vid ca 6 års ålder och ökar sedan sakta i (relativ) vikt under större delen av livet, vilket är ett av skälen till varför övervikt och fetma hos barn är en stor riskfaktor för senare fetma och dess följdsjukdomar. Barnfetma har också ett samband med höga nivåer av kolesterol, insulin och blodtryck. Övervikt och fetma är vanligt i befolkningen och enligt WHO är högt BMI den tredje största riskfaktorn för sjukdom i Sverige.

Önskad kroppsbyggnad?

Självskattningar av kroppsform, längd och vikt kan användas för att visa på en störd kroppsuppfattning och en skev självbild. Förhållandet mellan figurerna upplevd kroppsform och önskad kroppsform ger ett mått på en negativ eller positiv kroppsuppfattning hos individen. Kopplat till BMI kan dessa mått ge en indikation på avvikelser i kroppsuppfattning. Den sortens avvikelser i självbild är en central del i olika sorters ätstörningar och förekommer även vid andra psykiska störningar.

 

Levnadsvanor

Kost?

Kost är den största riskfaktorn för sjukdom i Sverige enligt WHO. Matvanor har stor betydelse för förekomsten av fetma och risken att utveckla ett stort antal folksjukdomar (t.ex. typ 2-diabetes, CHD och cancer). De indikatorfrågor som används i enkäten ger information om befolkningens intag av fett, fiber och socker. Matvanor utgör ett eget mål i den nationella folkhälsopolitiken och hälsosamma levnadsvanor lyfts i SLL:s folkhälsoprogram Handling för hälsa.

Fysisk aktivitet: Fysisk aktivitet har stor betydelse för förekomsten av fetma och de och vanligaste folksjukdomarna.

Fysisk aktivitet?

Fysisk aktivitet har stor betydelse för förekomsten av fetma de och vanligaste folksjukdomarna. Fysisk aktivitet stärker hjärtat, immunförsvaret och påverkar risken för högt blodtryck, diabetes och benskörhet, och bidrar till psykiskt välbefinnande. Att öka den fysiska aktivitet är ett nationellt folkhälsomål och hälsosamma levnadsvanor lyfts också som en viktig folkhälsofråga i SLL:s folkhälsoprogram. Fysisk inaktivitet är en av de fem största riskfaktorerna för sjukdom enligt WHO.

Rökning?

Rökning är en stark riskfaktor för vanliga folkhälsosjukdomar, bland annat cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, KOL, Crohns sjukdom samt sår i mage och tolvfingertarm. Cirka tjugo procent av alla cancerfall i Sverige är orsakade av rökning.  Enligt WHO är rökning den fjärde största riskfaktorn för sjukdom i befolkningen. Minskat bruk av beroendeframkallande medel är ett nationellt folkhälsomål och hälsosamma levnadsvanor lyfts också som en viktig folkhälsofråga i SLL:s folkhälsoprogram.

Snusning?

Hälsoriskerna av snusning är ett hett debatterat ämne, då kunskapsunderlaget fortfarande är svagt. En orsak är svårigheten att hitta tillräckligt många ”rena” snusare, dvs. som inte samtidigt röker eller har rökt. Utvecklingen av nikotinberoende är dock densamma vid rökning och snusning, och snus innehåller dokumenterat cancerframkallande ämnen.

Alkoholkonsumtion?

Högt alkoholintag har allvarliga effekter i form av ökad risk för cancer, högt blodtryck och höga blodfetter samt leversjukdomar. Samtidigt kan det finnas skyddande effekter av måttligt drickande för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och kognitiva funktioner.  Minskat bruk av beroendeframkallande medel är ett nationellt folkhälsomål och hälsosamma levnadsvanor lyfts också som en viktig folkhälsofråga i SLL:s folkhälsoprogram.

Intensivkonsumtion av alkohol?

Berusningsdrickande (intensivkonsumtion, ”heavy episodic drinking”, ”binge drinking”) är en hälsorisk i sig och kan leda till förgiftningar, stroke och olyckor, liksom problem med att uppfylla sociala förpliktelser.

Hasch och marijuana?

Hälsoeffekterna av cannabis är mycket omdebatterade, men det är väl känt att omfattande cannabisbruk kan leda till både psykiska och fysiska skadeverkningar. Minskat bruk av beroendeframkallande medel är ett nationellt folkhälsomål och hälsosamma levnadsvanor lyfts också som en viktig folkhälsofråga i SLL:s folkhälsoprogram.

Solarievanor?

Att sola i solarium är en viktig riskfaktor för utvecklande av hudcancer. Nya studier visar att det är särskilt allvarligt om man solar som ung, samt att risken ökar med antalet gånger.

Sexliv?

Sexuell funktion påverkas av många sjukdomar och läkemedel. Sexuellt välbefinnande har i sin tur ett samband med psykisk hälsa och är viktigt ur ett hälsofrämjande perspektiv. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa är ett nationellt folkhälsomål och sexuellt hälsa är ett prioriterat område i SLL:s folkhälsoprogram Handling hälsa.

 

Psykisk hälsa och trygghet

Våld och hot om våld?

Utsatthet för våld eller hot om våld kan resultera i allvarliga fysiska och psykiska men. Barn som lever i familjer där det förekommer våld löper ökad risk att själva utsättas för våld, men far illa även av att bevittna våldet mellan föräldrarna/de vuxna i hemmet. Ungdomar (16–24 år) och ensamstående kvinnor med barn är de grupper i samhället som oftast utsätts för våld. Kvinnor utsätts oftast av nuvarande eller tidigare partner, och män oftast av okända män.

Hur man känner sig för tillfället?

Fråga 43 i äldreenkäten är del av ett instrument som är framtaget för att identifiera depression hos äldre (Geriatric depression scale). Samtidigt som äldre tycks må betydligt bättre än yngre i de gängse instrumenten är självmord vanligare bland medelålders och äldre. Det är möjligt att äldres psykiska besvär fångas bättre med dessa frågor då de är specifikt utformade för den åldersgruppen. Att minska den psykiska ohälsan är ett av landstingets fem prioriterade mål.

Hur man mått de senaste veckorna? (GHQ12)

De tolv frågorna om hur man mått under de senaste veckorna är del av ett instrument (General Health Questionnaire, GHQ) som är utvecklad för att upptäcka psykiska symptom, framför allt ångest och depression. Psykiska symtom är vanliga, särskilt bland yngre. Att minska den psykiska ohälsan är ett av landstingets fem prioriterade mål.

Personlighetsdrag?

Fråga 56-61 är del av ett instrument som används för screening för ADHD hos vuxna (Adult ADHD Self-Report Scale). Fråga 62-71 kommer från ett annat instrument som mäter autistiska drag i befolkningen (Autism Quotient- 10 items). Dessa frågor ställs enbart i kohortenkäten. Statistik från vården visar att det skett en stor ökning av vårdkonsumtion inom psykiatrin, speciellt hos unga vuxna. Ökningen i antalet neuropsykiatriska utredningar och av neuropsykiatriska diagnoser verkar delvis förklara denna ökning. Förekomsten av diagnosticerad autism och ADHD har ökat dramatiskt i Stockholm under 2000-talet, samtidigt är kunskapen om förekomst av neuropsykiatriska tillstånd i befolkningen låg.

Ätvanor?

Fråga 72-73 i kohortenkäten handlar om ens förhållningssätt till mat. Ätstörningar är ett folkhälsoproblem som kan vara förknippat med självsvält (anorexi) och hetsätning (bulimi). Ätstörningar kännetecknas av ett komplicerat förhållande till mat och kroppsform. Frågorna kommer från ett screeningtest för ätstörning. Kombinerat med frågor om vikt, matvanor, allmän hälsa och psykiska symptom kan frågorna ligga till grund för uppskattningar av förekomst av olika störda ätbeteenden.

 

Boende och boendemiljö

Vem jag bor tillsammans med?

Det sociala sammanhanget är mycket viktigt för individens hälsa. Att dela bostad kan innebära att man också delar utgifter för boendet, och får socialt och känslomässigt stöd. För de som är ensamförsörjare med barn är boendet ofta den största utgiftsposten. Uppgifterna används för att beskriva och anlysera skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika grupper i samhället (t ex ensamboende, samboende, barnfamiljer).

Vilken typ av bostad jag bor i?

Bostadstypen är en del av individens samlade socioekonomiska profil. De socioekonomiska faktorerna är bland de viktigaste bestämningsfaktorerna för hälsa som vi känner till. Uppgifterna används för att beskriva och analysera skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika grupper i samhället (boende i hyresrätt, bostadsrätt, egen villa/radhus). Att ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av landstingets fem delmål, och ingår i det nationella övergripande målet om en god hälsa på lika villkor.

 Serviceutbud?

Att ha tillgång till service i sitt närområde blir ofta viktigare med åldern då man inte dagligdags reser utanför boendeområdet, samt för den som kan ha svårt att ta sig längre sträckor. Frågan ställs enbart i äldreenkäten. Att sakna viktig service i närområdet kan ses som en indikation på hjälpbehov.

Hur pass man kan lita på människor i bostadsområdet?

Det finns tydliga samband mellan förtroendet till andra och hälsa. Frågan är en av de mest använda på detta område, och tillåter därför också jämförelser med tidigare studier och studier på andra håll i Sverige och världen. Tillit är en del av det som brukar kallas socialt kapital (se Förtroende för olika institutioner och valdeltagande).

 

Familj, ekonomi och samhälle

Om närstående som man hjälper?

Att hjälpa en närstående som har problem med hälsan, eller andra problem, kan i sin tur innebära en belastning för den egna hälsan (exempelvis genom att ens handlingsfrihet och möjlighet till egen inkomst minskar). Frågan mäter också konsekvenser av åtstramningar inom hälso- och sjukvården.

Om man själv behöver och får hjälp?

Denna fråga ställs enbart till äldre och indikerar hur stort hjälpbehovet är bland äldre, hur många som får detta behov uppfyllt, samt hur stor del av hjälpbehovet som omhändertas av samhället respektive familj, släkt och andra instanser som privat köpt hjälp och frivilligorganisationer.

Om socialt stöd vid kriser, ensamhet, deltagande i aktiviteter

Sociala relationer och socialt stöd är mycket viktigt för individens hälsa, och fungerar som en buffert vid kriser och problem, inte minst hälsoproblem. I Stockholm lever en majoritet i ensamhushåll vilket gör sociala kontakter än viktigare. Även om sociala relationer inte kan ersättas av samhällets stöd kan brist på socialt stöd vara en indikation på hjälpbehov. Deltagande i sociala aktiviter utgör en del av de frågor som mäter socialt kapital (se Förtroende för olika institutioner och valdeltagande).

Hur ofta man har kontakt eller träffar anhöriga och nära vänner?

Sociala relationer och socialt stöd är mycket viktigt för individens hälsa, och fungerar som en buffert vid kriser och problem, inte minst hälsoproblem. I Stockholm lever en majoritet i ensamhushåll vilket gör sociala kontakter än viktigare. Dessa frågor ställs enbart till äldre. För äldre som kanske har nedsatt funktionsförmåga kan det vara en utmaning att upprätthålla de sociala kontakterna. Även om sociala relationer inte kan ersättas av samhällets stöd kan brist på socialt stöd vara en indikation på hjälpbehov.

Internetanvändning

I dag är internet en naturlig del av det dagliga livet. Utan internetkunskap kan det vara svårt att orientera sig i samhället; leta reda på information, få kontakt med vården och andra myndigheter, sköta bankaffärer och handla mat (om man inte har tillgång till eller möjlighet att ta sig till en mataffär). I undersökningen år 2010 var det 50 % bland de över 65 år som använde internet, men skillnaden var stor beroende på exempelvis utbildning och födelseland.

Förtroende för olika institutioner och valdeltagande?

Tillsammans med frågan om tillit för andra brukar dessa frågor användas för att beskriva socialt kapital, här definierat som tillit till samhällets institutioner, och deltagande i demokratin genom att rösta. Delaktighet och inflytande i samhället är ett nationellt folkhälsomål och ses som en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsa. Tidigare regionala studier visar att socialt kapital varierar markant mellan olika områden i Stockholms län och att det är starkt relaterat till de socioekonomiska förhållandena i området.

Svårigheter med utgifter, kostnader för tandvård, sjukvård, läkemedel?

De socioekonomiska faktorerna är mycket viktiga för hälsan. Frågan om man har avstått från att gå till tandläkare mm är en indikator på hur den egna ekonomin påverkar det vårdsökande beteendet och därigenom jämlik tillgång till vård. Att ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av landstingets fem delmål, och ingår i det nationella övergripande målet om en god hälsa på lika villkor.

Ekonomiska tillgångar?

De socioekonomiska faktorerna är mycket viktiga för hälsan och de ekonomiska tillgångarna kompletterar här uppgifter om utbildning, yrke och inkomst. I Sverige är löneskillnaderna bland de lägsta i världen medan skillnaderna i förmögenhet är bland de största i Europa. Inga registeruppgifter om finansiella tillgångar finns att tillgå efter år 2007.

 

Arbete och sysselsättning 

Sysselsättning?

Arbetsmarknadsdeltagande har ett starkt samband med hälsa, både på så sätt att de med hälsoproblem har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, och att det kan leda till ohälsa att stå utanför arbetsmarknaden. Frågan används för att beskriva och analysera skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika grupper i samhället (fast/tidsbegränsat anställda, företagare, arbetslösa etc). Att ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av landstingets fem delmål, och ingår i det nationella övergripande målet om en god hälsa på lika villkor.

Yrke/arbetsuppgifter?

Frågan används dels för analyser av skillnader i hälsa och arbetsmiljö för olika yrkesgrupper. Information som är viktig för att kunna bevaka och förebygga arbetsmiljöproblem. Frågan används för att beskriva och analysera skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika grupper i samhället (högre/mellantjänstemän, facklärda arbetare etc.). Att ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av landstingets fem delmål, och ingår i det nationella övergripande målet om en god hälsa på lika villkor.  

Utbildning?

Utbildning är en central resurs för individen och har ett starkt samband med olika hälsoutfall. För de flesta svarande finns uppgift om utbildning i register. För de som har en utländsk utbildning saknas dock ofta registeruppgifter, eller de registeruppgifter som finns är inte pålitliga. Frågan används för att beskriva och analysera skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika grupper i samhället. Att ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av landstingets fem delmål, och ingår i det nationella övergripande målet om en god hälsa på lika villkor. 

 

Arbetsförhållanden och arbetsmiljö

Arbetstid?

Att arbeta över mycket kan vara kan innebära stress och ge hälsokonsekvenser på längre sikt. Att vara undersysselsatt (få arbetstimmar) är å andra sidan ett tecken på en ekonomiskt osäker position.

Sjukfrånvaro?

Kortvarig sjukfrånvaro är en indikation på dålig hälsa som inte täcks upp av registeruppgifter. Kort sjukfrånvaro kan predicera längre sjukfrånvaro eller tvärtom fungera som en buffert för framtida ohälsa.

Sjuknärvaro?

Att ofta gå till jobbet trots att man av hälsoskäl borde stanna hemma har i ett antal studier visat sig ha samband med ökad framtida ohälsa. Frekvent sjuknärvaro har visat sig vara en lika viktig riskfaktor för exempelvis arbetsförmåga och förtidspension som sjukskrivning.

Psykosocial arbetsmiljö?

De inkluderade frågorna mäter graden av kontroll över sina egna arbetsuppgifter, förekomst av höga eller motstridiga krav, socialt stöd på arbetsplatsen och förekomst av belöningar. Dessa frågor har länge använts inom arbetsmiljöforskning och har visat sig ha ett starkt samband till speciellt stress, hjärt-kärlsjukdom och psykiska besvär, liksom risk för sjukskrivning.

Avbrott i stillasittande?

Ny forskning visar att minskat stillasittande kan vara lika viktigt som ökad fysisk aktivitet. Längre stunder av stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet, är starkt kopplat till såväl fetma, diabetes, metabola syndromet, hjärt-kärlsjukdom, cancer och förtida död. Nya rekommendationer för fysisk aktivitet inbegriper undvikande av längre stunders stillasittande.

Arbetsförmåga (nutida och framtida)?

De tre frågorna om arbetsförmåga är en del av ett index (Work Ability Index) som mäter självskattad förmåga i förhållande till arbetets fysiska respektive mentala krav samt skattning av arbetsförmåga om två år. Frågorna har visat sig predicera sjukfrånvaro och förtidspension.

Arbete med vibrerande maskiner?

Exponering för arm-/handvibrationer, t ex genom arbete med vibrerande handhållna verktyg, är en riskfaktor för uppkomst av nerv- och kärlskador i händerna. Helkroppsvibrationer ger en högre risk för besvär från rörelseorganen, främst nacke och rygg. Forskning pekar mot att vibrationsexponering kan öka risken för uppkomst av hjärt-/kärlsjukdomar.

Exponering för vatten i arbetet?

Handeksem förekommer hos cirka 10 % av vuxna i arbetsför ålder, och våtarbete är av stor betydelse för utveckling av handeksem. Anställda i vårdyrken är mycket utsatta enligt tidigare enkäter.

Buller på arbetsplatsen?

Bullerskador på hörseln utgör en av de vanligaste anmälda arbetssjukdomarna. Forskning visar också att buller kan ge hörselskador på foster om modern exponerats samt att bullerexponering kan öka risken för uppkomst av hjärt-/kärlsjukdomar. Utöver ohälsa förorsakar buller också störningar i arbetet, t ex svårigheter att uppfatta samtal, varningssignaler etc. I landstingets Folkhälsopolicy är buller en prioriterad fråga inom området Goda arbetsförhållanden.

Luftföroreningar på arbetsplatsen?

Luftföroreningar utgör en riskfaktor för uppkomst av irriterade ögon och luftvägar samt lungsjukdomar som astma, silikos och asbestinducerad cancer mm. Luftföroreningar (partiklar) kan även utgöra en riskfaktor för uppkomst av KOL och hjärt-/kärlsjukdomar.

 

Bakgrund

Ålder?

Vi frågar om kön och ålder främst för att kontrollera att rätt person fyllt i enkäten. Dessa uppgifter finns annars i register.

Kön?

Vi frågar om (juridiskt) kön och ålder främst för att kontrollera att rätt person fyllt i enkäten. Dessa uppgifter finns annars i register.

Sexuella preferenser?

Vissa grupper av homo-och bisexuella (främst unga bisexuella kvinnor) har i tidigare studier visat sig ha högre nivåer av ohälsa än andra grupper, de är mer utsatta för våld och har oftare självdestruktiva beteenden såsom självmordstankar och självmordsförsök. Enlig Stockholms läns landstings  Hbt-policy ska hbt-personer inkluderas och synliggöras i landstingets verksamhet och i kommunikationen och kontakten med befolkningen.

Könsidentitet?

I Sverige har antalet individer som söker specialistvård då de vill ändra sitt kön ökat markant, framförallt bland unga. Dock saknas kunskap om hur vanligt könsidentitetsproblematik är i befolkningen. Inkluderade frågor har valts då de i tidigare studier visat sig vara de viktigaste för att identifiera personer med könsdysfori. Tidigare studier visar att transpersoner har betydligt sämre hälsa än andra grupper, varför det är viktigt att dessas hälsosituation och behov synliggörs i folkhälsoenkäten. Enlig Stockholms läns landstings Hbt-policy ska hbt-personer inkluderas och synliggöras i landstingets verksamhet och i kommunikationen och kontakten med befolkningen.

Kontaktperson: Mona Backhans

Senast ändrad: 2015-02-20