Boendemiljön påverkar konsumtionen av ADHD-läkemedel bland barn

Barn som bor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden konsumerar läkemedel mot ADHD i större utsträckning än barn som bor i mer välbeställda områden. Det är ett av resultaten från en flernivåstudie bland skolbarn bosatta i Stockholms län.

Den aktuella studien visar att både individuella faktorer och områdesfaktorer, i det här fallet områdets socioekonomiska status, har betydelse vid användning av medicin mot ADHD.

– Sannolikheten för läkemedelsanvändning ökar i takt med stigande socioekonomisk utsatthet i själva bostadområdet, detta oberoende av vilken socioekonomisk bakgrund barnet själv kommer ifrån. Områdeseffekter på läkemedelsanvändning är dock generellt små jämfört med effekter på individnivå, säger Beata Jablonska Paraszczak, handläggare vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin och medförfattare till studien.

Växa upp i socioekonomiskt utsatta områden

Det finns en rad dokumenterade nackdelar med att växa upp i socioekonomiskt utsatta områden. Bland annat kan utsatthet för stress hos både barn och föräldrar, lägre socialt stöd eller sämre kvalitet av offentliga tjänster, till exempel skolor, förvärra ADHD-symptomen och därmed öka behovet av medicinering.

Barn med invandrarbakgrund konsumerar ADHD-läkemedel i mindre omfattning än svenska barn. Den effekten är dessutom starkare om barn med invandrarbakgrund dessutom bor i invandrartäta områden.

– Huruvida invandrarbakgrund och koncentration av utrikesfödda kan ha skyddande effekt mot ADHD eller om dessa barn underkonsumerar vård är en viktig fråga för vården och samhället, säger Beata Jablonska Paraszczak.

Kontaktperson: Beata Jablonska Paraszczak