Bristande kunskap om nacksmärtans orsaker och åtgärder

Nacksmärta är ett av våra största folkhälsoproblem, men för att minska och förebygga problemet krävs ett forskningsgenombrott. En ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) visar nämligen att det saknas kunskap både om nacksmärtans bakomliggande orsaker och om fungerande åtgärder.

Nacksmärta är ett av våra största folkhälsoproblem, såväl i Stockholm som i övriga Sverige och globalt. Varje dag beräknas att tio personer av hundra i Stockholms län lider av smärta i nacken. På Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) har man kartlagt  vetenskaplig litteratur som utvärderar nacksmärtans orsaker och åtgärder. Genom att sammanställa och tillgängliggöra evidensen kan man öka kunskapen om varför man får nacksmärta och om vilka åtgärder som fungerar – och inte.

Nacksmärta ger nacksmärta

Rapporten från CES visar att det i den befintliga litteraturen egentligen bara finns en faktor som är tydligt förknippad med risken att drabbas av nacksmärta. Och det är att man har lidit av det tidigare. Andra orsaker, bland annat rökning och att vara kvinna, visar svagare samband med nacksmärta.

Dessutom saknas övertygande stöd för att de åtgärder som prövats faktiskt fungerar – trots att många olika typer av metoder används, och trots att det finns en mycket stor utvärderingslitteratur. Det som har studerats och utvärderats är ergonomiska åtgärder, sjukgymnastik, mer generell fysisk aktivitet, manuell terapi, fysikaliska behandlingar (t ex stödkragar och akupunktur), rådgivning och kognitiv beteendeterapi. Till och med vanliga smärtstillande läkemedel har svagt vetenskapligt stöd, rapporterar CES.

– Att det finns en sådan uppsjö av tillgängliga metoder är troligen ett uttryck just för att vi ännu inte har någon riktigt bra förklaringsmodell till varför nacksmärta uppkommer, säger Anton Lager, chef för enheten för hälsoläge och vårdbehov vid CES och en av författarna till rapporten.

Nydanande studier behövs   

Kunskapsglappet som synliggörs i rapporten kan bero på att studierna och insatserna hittills hållit för låg kvalitet eller att man ännu inte studerat rätt saker. För att på allvar komma till rätta med det stora folkhälsoproblemet nacksmärta efterlyser CES ett forskningsgenombrott. Och för att det ska kunna ske krävs att forskningsfältet får finansiering som är mer i paritet med problemets storlek.

När ska jag söka vård?

Man ska söka vård direkt om man drabbas av plötslig och ihållande nackhuvudvärk eller om smärtan kommer efter en skada, och i övriga fall om nacksmärtan inte gått över efter två veckor, se 1177 vårdguiden. Vården kan bland annat utesluta att smärtan är ett symtom på annan ovanlig men allvarlig sjukdom, samt förebygga och behandla besvär som kan uppstå till följd av smärtan, såsom nedsatt rörlighet, passivitet och nedstämdhet.

I litteraturen som CES sammanställt rekommenderas att smärtintensitet och funktion följs genom vården med validerade självrapporteringsinstrument såsom NDI  och PSFS. Strukturerat insamlad information av det slaget kan också hjälpa forskningen på området framåt.

Folksjukdomar och orsaker – läs mer

Kartläggningen av nacksmärtans orsaker och åtgärder ingår i CES rapportserie Folksjukdomar och orsaker. Serien syftar till att ge en snabb, bred och aktuell bild av kunskapsläget för våra vanligaste folksjukdomar och riktar sig till praktiker, forskare, beslutsfattare samt intresserad allmänhet. Hittills har orsaker till stroke, demens och hjärtinfarkt kartlagts. Klicka här för att läsa mer.

För att se nacksmärtans bidrag till sjukdomsbördan i Stockholms län, i Sverige eller globalt kan man använda visualiseringsverktyget Global Burden of Disease (GBD). Klicka här för att komma dit.

 

Kontakt

Anton Lager

Chef för enheten för hälsoläge och vårdbehov