Hur man undviker fetma i en fetmadrivande miljö

Den 18 maj startar seminarieserien Stockholm Public Health Lectures som fokusera på särskilt viktiga frågor inom folkhälsoområdet. Det första seminariet har titeln The Obesogenic Environment och handlar om den världsomspännande ökningen av fetma och en miljö som riskerar att göra oss feta.

Sedan många årtionden upplever vi en global ökning av tillgången på mat, lägre arbets- och transportrelaterad fysisk aktivitet och ökat stillasittandet, alla faktorer som är tätt kopplade till ekonomisk tillväxt och utveckling. Detta har möjliggjort befolkningstillväxt och ökad medellivslängd i de flesta delar av världen. Baksidan av detta är framväxten av en ”fetmadrivande miljö” med massproduktion av energirika livsmedel, minskning av fysisk aktivitet i vardagen genom förändringar i transportsystem, samt ökande skärmtid i alla åldersgrupper.

Sociala skillnader i risk för fetma

Detta sammantaget har  lett till en världsomspännande ökning av fetma. Överkonsumtion av energi, osunda matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet är bland de främsta orsakerna till den ökade bördan av kroniska sjukdomar i Sverige och globalt. Studier från USA på 1990-talet har visat att skillnader i hälsobeteenden mellan olika bostadsområden är kopplade till faktorer som matmiljö, livsmedelspriser, tillgång till fritidsaktiviteter, öppna ytor och trafiksäkerhet. Det som i USA har beskrivits som geografiska ”matöknar” och ”matträsk” har  inte setts i europeiska länder i samma utsträckning. Det är heller inte alla individer som blir överviktiga ens i den mest fetmadrivande miljön. I Sverige och de flesta höginkomstländer ser vi en stark social skillnad i osunda matvanor och risk för fetma, där grupper med låg utbildning och inkomst har störst risk, och skillnaden beror sannolikt inte på genetiska faktorer eller miljön.

Person viktigare än plats

Även om förekomsten av fetma fortfarande stiger i befolkningen, är ”bara” ungefär hälften av befolkningen överviktiga eller feta. En del av befolkningen är motståndskraftig, definierat som en ”dynamisk process som omfattar positiv anpassning trots betydande motgångar” och forskare har dragit slutsatsen att ”person är viktigare än plats”. Tolkningen av detta är att miljön har en roll att spela som en underliggande drivkraft för matvanor och fysisk aktivitet, men att utbildningsnivå, kunskaper och färdigheter är starkare bestämningsfaktorer.

Mer kunskap behövs

Innan vi kan besluta om vilka insatser som behövs för att vända trenden och minska fetman i befolkningen behöver vi mer kunskap om hur individer interagerar med sin sociala och fysiska miljö och vilka insatser som är effektiva. Beslutsfattarna måste dessutom debattera om de är villiga att ingripa och på vilken nivå. För att hitta den rätta balansen mellan individuella och samhälleliga åtgärder i kampen mot fetma och social ojämlikhet i hälsa är det nödvändigt att förstå individuella och miljömässiga bestämningsfaktorer för matvanor och fysisk aktivitet.

Seminarium den 18 maj

Under seminariet den 18 maj diskuterar dr Kevin Hall och professor Ulf Ekelund rollen av matvanor och fysisk aktivitet för utveckling av fetma och möjligheter till förebyggande åtgärder från individ- till samhällsnivå.

Varmt välkommen den 18 maj! 
Anmäl dig här>> 

 

Text: Liselotte Schäfer Elinder