Ny rapport om alkoholkonsumtion och risknivåer

Det finns ingen tydlig gräns för ”riskfri” alkoholkonsumtion. Eftersom riskerna varierar mellan olika individer måste generella råd ges med stor försiktighet. Det visar en ny rapport som Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES), Stockholms läns landsting, tagit fram för ett ge underlag till riktlinjer för ”lågriskkonsumtion”.

Det finns ett stort allmänintresse av alkoholens effekter på hälsan och råd kring alkoholintag. Medierna tar ofta upp alkoholens skadeverkningar och förmodade nyttoeffekter. ”Så mycket kan du dricka” är en vanligt förekommande rubrik i nyhetsmedier.

Rekommendationer om lågriskkonsumtion

Rapporten ”Alkoholkonsumtion och risknivåer” syftar till att ge ett underlag till formulering av rekommendationer om lågriskkonsumtion. Till skillnad från många andra länder saknar Sverige sådana riktlinjer, trots att alkohol rankas som den sjätte största riskfaktorn för den totala sjukdomsbördan i Sverige, och på sjunde plats globalt.

Ingen tydlig gräns finns

Någon tydlig gräns för helt riskfri alkoholkonsumtion finns inte, enligt studien. Risken för skador av alkohol ökar gradvis med ökande konsumtion. Förutom detta finns en särskild risk med intag av större mängder under ett dryckestillfälle. I vissa situationer kan även låg alkoholkonsumtion innebära en tydligt ökad risk och i andra fall bör alkohol undvikas helt.

Sammanfattar kunskapsläget

Rapporten har tagits fram av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) under ledning av Peter Allenbeck, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet och överläkare vid CES. Rapporten sammanfattar kunskapsläget kring alkohol och hälsorisker. Tanken är att ”Alkoholkonsumtion och risknivåer” ska ge vetenskapligt underlag till informations- och utbildningsmaterial, både för hälso- och sjukvården, kommuner och allmänhet. 

Publicerad 2018-04-24

Senast ändrad 2018-07-05

Peter Allebeck

Överläkare
socialmedicin