Ny rapport om livslängd och hälsojusterad livslängd i världens länder

Den förväntade livslängden i Sverige har ökat sedan 1990 men den hälsojusterade förväntade livslängden (HALE) har ökat i lägre grad. Rygg- och nackvärk, kranskärlssjukdom och stroke orsakar den största sjukdomsbördan i Sverige. Det framgår av den uppdaterade genomgången av sjukdomsbördan som publicerats i The Lancet.

En uppföljning och utveckling av tidigare mått på sjukdomsbörda globalt har gjorts, och nu presenteras analyser av 306 sjukdomstillstånd i 188 länder i världen. Studien har gjorts av ett internationellt konsortium av forskare som arbetar med det globala sjukdomsbördeprojektet, vilket leds från IHME (Institute of Health Metrics and Evaluation) i Seattle, USA.

Hälsotillståndet i världen har förbättrats

Tack vare minskad sjuklighet och dödlighet i HIV/AIDS och malaria, och framsteg när det gäller andra smittsamma sjukdomar liksom mödra- och barnadödlighet, har hälsotillståndet i världen förbättrats påtagligt. Från 1990 till 2013 har den förväntade livslängden globalt ökat från 65,3 till 71,5 år och hälsojusterad förväntad livslängd ökat från 56,9 till 62,3 år.

Hälsojusterad livslängd tar hänsyn till nedsatt funktion på grund av sjukdom, och avspeglar alltså medellivslängd i god hälsa. Flertalet länder i världen uppvisar signifikant positiv hälsoutveckling av hälsojusterad förväntad livslängd, medan i några tiotal länder, däribland Botswana, Belize och Syrien har det inte skett någon signifikant förbättring sedan 1990.

Utvecklingen i Sverige

I Sverige har medellivslängden ökat med 4,8 för män och 3,5 år för kvinnor mellan 1990 och 2013, medan ökningen i hälsojusterad livslängd var 3,8 år för män och 2,7 år för kvinnor.

– Medan det är väl känt att vi har en ökad livslängd i Sverige liksom i alla höginkomstländer, har vi nu fått siffror också på den hälsojusterade livslängden, säger Peter Allebeck, professor vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting och en av medarbetarna i projektet.

– Denna rapport visar tydligt två viktiga samhällsutmaningar: Dels ökad livslängd som innebär att flera personer lever med demens och andra kroniska sjukdomar, dels ökad förekomst av rygg- och nackvärk samt psykisk sjukdom i den yngre och yrkesverksamma delen av befolkningen. Dessa tillstånd är också de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro.

Betydande sjukdomsbörda

– Studien visar också att vissa tillstånd man vanligen inte tänker på, som syn- och hörselnedsättning, orsakar betydande sjukdomsbörda. Tobaksrelaterade tillstånd som KOL och lungcancer hör fortfarande till ledande orsaker till sjukdomsbörda, säger Peter Allebeck.

I det globala sjukdomsbördeprojektet används DALY (disability adjusted life years) som mått på sjukdomsbörda. DALY anger summan av förlorade år på grund av tidig död och förlorade år på grund av funktionsnedsättning. Tabellen nedan anger de främsta orsakerna till nedsatt hälsa utifrån DALYs i Sverige 2013.

Rankinglista över de ledande orsakerna till sjukdomsbörda mätt med DALY i Sverige 2013

  1. Värk i rygg och nacke
  2. Kranskärlssjukdom
  3. Stroke
  4. Fallskador
  5. KOL (Kronisk obstruktiv lungsjukdom)
  6. Depressiva tillstånd
  7. Sjukdomar i sinnesorganen (syn och hörsel)
  8. Alzheimers sjukdom
  9. Lungcancer
  10. Hudsjukdomar