Sverige ett av Europas mest effektiva hälso- och sjukvårdssystem

I jämförelse med andra EU-länder har Sverige ett av Europas mest effektiva hälso- och sjukvårdssystem när det kommer till förmågan att maximera resultat givet insatta resurser. Samtidigt finns också skillnader i vård. Det konstaterar Socialstyrelsen i en ny lägesrapport över aktuell utveckling, tillgänglighet, jämlikhet och effektivitet inom vården.

Socialstyrelsen påpekar också att det finns utmaningar, bland annat i form av stora kostnadsökningar. Sverige har ett mer ”sjukhustungt” system än övriga EU-länder vilket ger relativt höga kostnader. Att stärka integrationen mellan primärvården och sjukhusen och mellan landstingen och kommunerna är därför av största vikt. Den stora migrationen ökar behovet av vård och behandling, och landstingen beskriver att personal inte har tillräcklig kompetens i såväl kultur-som behandlingsfrågor, exempelvis om traumatisering, samt att antalet tolkar inte är tillräckligt.

Utbildningsskillnader och regionala skillnader

Socialstyrelsen uppmärksammar utbildningsskillnader när det gäller överlevnad i bröstcancer. Lågutbildade kvinnor uteblir oftare från mammografiscreening, vilket innebär att cancern upptäcks senare och de kommer senare till vård. Skillnaden i överlevnad kan också bero på skillnader i levnadsvanor och hälsa mellan grupperna. Det finns också regionala skillnader i femårsöverlevnad, vilken varierar mellan 85,2 och 93,6 procent mellan landstingen. Regionala skillnader finns också i exempelvis andelen som drabbas av allvarliga bristningar vid vaginal förlossning, och Stockholm utmärker sig negativt med högst andel (7,6 procent). Lägst ligger Norrbotten med 3,9 procent.

Socioekonomiska faktorer kopplat till tandhälsa

Socioekonomiska faktorer har också stor betydelse för tandhälsan och tandvårdkonsumtionen för såväl vuxna som barn. En indikator på tandhälsan är förekomsten av tandförluster. Samtidigt som antalet tanduttagningar per 100 invånare under perioden 2009–2014 har minskat från 7,8 till 6,9 tänder, kvarstår stora utbildningsskillnader. År 2014 fick personer med högst grundskoleutbildning 10,3 tänder borttagna per 100 invånare, i jämförelse med 4,9 per 100 för personer med eftergymnasial utbildning.