Hög tid att utveckla hälsoundersökningarna för asylsökande

Cecilia Magnusson, verksamhetschef vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, bloggar på Folkhälsoguiden om hälsoundersökningar för asylsökande.

Den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget pågår, och antalet asylsökande i Stockholms län ökar kraftigt. Medias rapportering är intensiv, och många röster höjs för ett värdigt mottagande och andra hjälpinsatser. Paradoxalt nog är det ganska tyst om hur hälso- och sjukvården ska möta flyktingar och nyanländas medicinska behov.

Migranter löper högre risk att drabbas av ohälsa av flera olika skäl - situationen i hemlandet, migrationsprocessen, brister i hälsolitteracitet* och problem med etablering i mottagarlandet. Riskökningen gäller en rad tillstånd, inklusive psykisk sjukdom, allmänfarliga smittsamma sjukdomar, diabetes och hjärt- kärlsjukdom.

Vi vet att tidiga insatser vid dessa tillstånd har avgörande betydelse. Inte bara för individen, utan för samhället i stort. Förekomsten av tuberkulos i Sverige har exempelvis ökat med 50 procent den senaste tio -årsperioden, en sjukdom som behöver följas upp och behandlas för att smittöverföring och komplikationer ska kunna undvikas.

Landstingen ska erbjuda alla asylsökande och nyanlända en kostnadsfri hälsoundersökning. Det är bra, men tyvärr genomgår färre än hälften undersökningen. Vi behöver förstå varför det är så. Vi behöver också se till att undersökningarna är rätt utformade, och att lämpliga insatser kan erbjudas vid behov.

Världshälsoorganisationen, WHO, uppmanar medlemsländerna att erbjuda migranter rätt vård, och att noga följa hälsoläget i gruppen. En satsning på utveckling av hälsoundersökningarna skulle vara en kraftfull åtgärd i linje med den appellen. Jag hoppas att Stockholms läns landsting vill leda en sådan utveckling – vi på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin står beredda att hjälpa till.

*Hälsolitteracitet - individers förmåga att förvärva, förstå och använda information i syfte att bibehålla, främja eller förbättra hälsa.

Cecilia Magnusson, 
Verksamhetschef, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting