Skriv ut den här sidan

Dags att se matvanor i ett större perspektiv

Liselotte Schäfer Elinder bloggar om hur vi framöver måste se matvanorna som en del av en hållbar utveckling hälsomässigt, miljömässigt och ekonomiskt.

Du som läser Folkhälsoguiden har förmodligen relativt hälsosamma matvanor, men tänker du på hur den mat du äter påverkar vår miljö?

Världshälsoorganisationen, WHO, och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, har utropat 2016-2025 till decenniet för nutrition med fokus på att eliminera svält och undernäring samt att vända trenden i övervikt och fetma. Världens matproduktion behöver fördelas mer rättvist och i ljuset av den fetmaepidemi som sveper över världen bör många dra ned på sitt energiintag. Att minska energiintaget kan man enkelt göra genom att äta mindre av energitäta och näringsfattiga livsmedel såsom godis, glass och feta charkprodukter och ersätta dessa med närings- och fiberrika produkter såsom frukt och grönsaker.

Detta skulle även innebära stora vinster för miljön då maten totalt står för cirka 25 procent och köttproduktionen för 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Att minska intaget av ”tomma kalorier” och feta köttprodukter skulle därför gynna både planeten och hälsan.

Globala hållbarhetsmål

I september 2015 antog FN 17 nya globala hållbarhetsmål. Matvanorna ingår i flera av målen som syftar till att utrota fattigdom, skydda planeten och säkra välstånd åt alla. I Sverige kan bland annat en miljon dagliga skolmåltider visa vägen genom att vara både näringsriktiga och miljövänliga och samtidigt var ett sätt att lära barn och ungdomar att äta det som är bra för både hälsa och miljö.

Även EU kommer att dra sitt strå till stacken genom att i oktober i år lansera forskningsområdet ”mat och livsmedel” som ska ta ett helhetsperspektiv på kostrelaterad ohälsa, hållbarhet, säkerhet och innovation.

Främja hälsa med mat och fysisk aktivitet

Här i Sverige har regeringen nyligen gett Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att se över vilka insatser som behövs för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Uppdraget ska avrapporteras till regeringen 30 april 2017.

I Stockholms läns landsting utgör matfrågorna en hörnpelare i det nya Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ, 2016 - 2020. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska stärkas, övervikt och fetma minskas, liksom skillnaderna mellan olika grupper. Även i Stockholms läns landsting behöver vi tillsammans med alla andra berörda aktörer se på matvanorna i ett större perspektiv för att bidra till både bättre hälsa och miljö och på så sätt också till en bättre samhällsekonomi.

Liselotte Schäfer Elinder,

Enheten för metodutveckling och utvärdering