Självklart angeläget att lyfta psykisk ohälsa bland flera olika grupper

Christina Dalman, enhetschef vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, bloggar på Folkhälsoguiden om psykisk ohälsa och årets folkhälsorapport.

Föreningen Mind har kommit med intressanta kommentarer på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting, nyss utgivna Folkhälsorapport. Rapporten handlar, som en folkhälsorapport bör, om våra största folksjukdomar och då hamnar fokus på depression och ångest.

Rapporten visar att elva procent av länets kvinnor hade en depressions- eller ångestdiagnos från vården år 2014. Den största gruppen är medelålders även om ökningen över tid är störst bland unga. Mind pekar på att de äldres hälsa ”sannolikt” är sämre än vad som lyfts fram i rapporten. Så kan det vara, men detta tar sig i så fall andra uttryck än vad om framkommer i undersökningar av förekomst av depression och ångest. Ett exempel på detta är att många äldre förskrivs antidepressiv medicinering utan att ha fått en psykiatrisk diagnos.

Vi har i Stockholms län mycket bra möjligheter att följa utvecklingen inom vården (både primärvård och specialiserad psykiatrisk öppenvård) och man ser då överlag att gruppen 65-75 år har en låg förekomst av depression och ångest jämfört med medelålders. Detta mönster, det vill säga, när medelålders blir pensionärer vårdas de i lägre grad för depression och ångest, upprepar sig över tid vilket motsäger att dessa åldersgrupper inte har en tradition av att uppge psykisk ohälsa. Detta stöds också av att de allra äldsta åldersgrupperna har en ökning, sannolikt när den kroppsliga hälsan försämras. 

Ändå är förekomsten fortfarande lägre än bland de medelålders och därmed är det självklart de medelålders som bör lyftas fram i Folkhälsorapporten. Detta stöds också av mätningar gjorda utifrån folkhälsoenkäten av stress, nedstämdhet och oro i Stockholms län där man ser att 65–84-åringar mår relativt bra varefter ohälsan ökar bland de som är äldre än 85 år. Vi ser alltså samma mönster i både vårddata och enkäter vilket stärker oss, även om det alltid finns svagheter i alla mätmetoder.

En annan aspekt som tas upp av Mind är genusperspektivet vad gäller psykisk ohälsa. Detta är en välkommen kommentar. Det är kvinnor som är i majoritet i den psykiatriska vården (både specialiserad vård och primärvård). Det är också kvinnor som gör självmordsförsök.

Den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa är dock att begå självmord. Här är männen i majoritet. Detta är en viktig fråga att förstå. Just nu håller därför Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin på att utveckla ett projekt för att undersöka hur männens psykiska ohälsa tar sig uttryck. Vi hoppas på ett gott samarbete med Mind.

Christina Dalman, 
enhetschef, psykisk hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting